Spörsmål från en svensk

[mikryb]

Hej!

Jag skulle, om möjligt, vilja få en professionell åsikt om vad som drabbat mig.

Saken är den att jag alltid varit aningen hypokondrisk, alltid gått och 'känt efter' om något är galet med mig. Detta eskalerade till den grad i somras, att jag till slut var övertygad om att jag drabbats av testikelcancer. Detta visade sig som tur är inte vara fallet, men under tiden jag gick och väntade på läkarundersökningen mådde jag sämre än jag någonsin gjort. Jag mådde illa, var spänd, orolig, och kunde knappt sova. De timmar jag sov varje natt var fyllda med drömmar om sjukdomstillstånd.

Trots att jag fått besked från min läkare om att jag inte hade cancer kunde jag inte komma över min oro. Detta fortgick i flera veckor. De första dagarna var jag till och med sängliggande och kände mig febrig, trots att jag enligt termometern inte hade feber. Jag gick tillbaka till läkarhuset flera gånger med diffusa besvär, främst från urinvägarna. Eftersom det var sommar var det olika vikarierande läkare varje gång, och till slut fick jag diagnosen prostatit, som 'behandlades' med flera antibiotikakurer.

Slutligen under hösten kom jag i kontakt med en husläkare som såg mera till helheten, och som sade att jag drabbats av en depression, vilket jag antar stämmer, eftersom jag ju blivit betydligt bättre efter cipramilbehandlingen.

Nu till mina frågor;

Vad var det egentligen som drabbade mig i somras -ett nervöst sammanbrott, eller kan en depression ha ett så akut och hastigt förlopp?

Nere har jag alltid varit i perioder, men aldrig så här som denna gång. Betyder detta att jag varit deprimerad även tidigare, men att symptomen varit lindriga?

När jag var fem år genomgick jag ett operativt ingrepp, då en medfödd missbildning i urinröret åtgärdades, kan detta vara orsaken till att jag för det mesta då jag trott mig vara sjuk känt diffusa symptom just från urinvägarna?

Och slutligen - kommer jag vara tvungen att ta cipramil i profylaktiskt syfte för att undvika liknande episoder i framtiden, eller räcker det med en tidsbegränsad kur?

[Nils Håvard Dahl, psykiater]

Vad var det egentligen som drabbade mig i somras -ett nervöst sammanbrott, eller kan en depression ha ett så akut och hastigt förlopp?

Det kan jeg ikke si sikkert. Det kan ha vært en depresjon. Det kan også ha vært en prostatitt. Selv hypokondere kan bli syke.

Nere har jag alltid varit i perioder, men aldrig så här som denna gång. Betyder detta att jag varit deprimerad även tidigare, men att symptomen varit lindriga?

Det er overveiende sannsynlig.

När jag var fem år genomgick jag ett operativt ingrepp, då en medfödd missbildning i urinröret åtgärdades, kan detta vara orsaken till att jag för det mesta då jag trott mig vara sjuk känt diffusa symptom just från urinvägarna?

Ja, det er typisk at en oftest henlegger symptomene til sin personlige acilleshæl.

Och slutligen - kommer jag vara tvungen att ta cipramil i profylaktiskt syfte för att undvika liknande episoder i framtiden, eller räcker det med en tidsbegränsad kur?

Jeg tror du vil ha det best med en svært langvarig/livslang behandling med Cipramil. Unntaket kan være dersom du får kvalifisert kognitiv terapi for din hypokondri. Da kan du muligens etter endt terapi prøve å slutte med medisinen.