Cipralex och nervositet

[Gjest Bekymret for min kjære]

Hej! Jag har en liten bekymring som gäller min flickvän. Hon är på inget sätt depressiv eller sliter med social ångest, inte på det sättet att hon har problemer att umgås folk. Hon är tvärtimot verkligen öppen och umgänglig. Men hon har ett litet problem. Hon gillar inte att prata inför folksamlingar, hålla föreläsningar och liknande. När hon gör detta så rødmer och svettas hon väldigt, något som i sin tur gör att hon mister koncentrationen på vad hon ska göra och istället fokucerar på detta. Hon stressar lätt och börjar att skjelve, som en konsekvens av detta (?). Nu har det sig så att hon har några mycket viktiga föreläsningar framför sig. Hon gruer sig väldigt och har varit i kontakt med läkare (han är ny för henne och har aldrig behandlat henne tidigare). Han skrev ut Cipralex till henne och bad henne om å ta 5 mg, detta var dagen för hon skulle hålla första föreläsningen. Han visste detta men satte henne på medisinen omedelbart ändå. Jag tycker detta var märkligt då jag själv har ganska så god erfarenhet med antidepressiva, däribland Cipramil som jag ser har några av de liknande virkningsstoffene. Jag vet att medisinen inte vill ha så god virkning så tätt in på en situation (en dag) annat än den möjliga effekten av placebo. Oansett så vet jag att många av bieffekterna kan komma tätt in på efter första dosering. Nu har det sig så att hon inte har kännt några som helst biverkningar och tycker själv att hon är i god form. I dag gick hon tillbaka till läkaren som önskade att skruva upp doseringen till 10mg (en vecka efteråt) då han reagerade på att hon inte kännt till bivirkningarna. Jag tycker detta låter mycket märkligt både med tanke på att han vet hur viktigt det är för henne att klara av dessa föreläsningarna (för henne hänger hela hennes framtid på dessa) och att han skruvar upp doseringen efter så kort tid till trots för att hon inte har någon som helst form för depressivitet, annan angst än den jag nämnt osv. Vad menar du? Är det försvarbart att sätta en ny patient, som inte har dessa formerna för lidelser, på antidepressiv medisin så kort tid för viktiga händelser som ska takles? Är det verkligen normalt att skruva upp medicineringen efter så kort tid och är effekten verkligen dokumenterad godt för den type "lidelse" som hon har? Ville det ikke vært mer naturlig at begynne med terapi eller gi medisiner som ikke har så mange bivirkninger og ikke krevde en lenger prosess? Jeg synes det virker som litt eksperimentering med min kjæreste...