dikt som kan fremføres til et brudepar

[Gjest Rut66]

Jeg skal holde tale ved et bryllup og vil lese et dikt. Har noen tips til dikt som kan passe til et forelsket par eller andre tips til litteratur man kan lese fra som er litt koselig og romantisk og med litt visdom???

Det er meget nære venner.

Takker for hjelp

[monass]

Stundom spør ein:

Kan ein eiga eit anna menneskje?

Når to møtest

i hug og hold

og kjenner seg eitt

so ikkje anna er te -

kjenner seg eitt

i eit augnekast,

i eit lite ord,

i ein tanke,

i hugskot

som fer som kornmod

ivi blømande engjir -

kjenner seg eitt

i det ein aller nevner

men som er som svalande regn

for solbrend mold.

Når to hev møtt einannan

slik at ikkje anna var te,

slik at dei kjende seg sterkar enn alt

og veikar enn alt,

skjønna berget, so hardt det er,

skjønna blomen, so mjuk han er -

Og stend eismalle att.

Er ein då eismall?

Er ikkje då det andre men'skje med

i kvar rørsle ein gjer?

Ja, kan ein då noko sinn bli eismall att?

Når to gjev seg til kvarandre,

og dei stend eismalle att

kjem det ein stri

i hugen,

i holdet,

om det å eiga

og det å vera fri.

For enno er men'skje bundne

og veit ikkje kva dei sei

når dei kviskrar til kvarandre:

Eg elskar deg.

Fyrst dei hev sagt ordet

rymer dei

som for ein brann dei hev sett på.

Fyrst når to men'skje kan sei til kvarandre:

Gå der du vil,

du er du!

Gjer det du vil,

eg er eg -

Men eg ser vegen din

og eg lyder etter fotefari dine

og eg kjenner din vilje

strøyme gjenom blodet

i jamne, rolege pulsslag -

Fyrst då kan to men'skje eiga kvarandre

Aslaug Vaa

[Reg@l]

"Man kan inte äga varann" av Björn Afzelius!

Maria, jag tycker om våra små supe'er med tända ljus.

Och visst njuter jag av att lyssna till din poesi i ditt mörka hus.

Men säj aldrig mera åt mej att jag är nå't du måste ha.

Och säj aldrig mera att du betraktar mej som din egen man.

För jag blir aldrig din, du blir aldrig min:

Man kan inte äga varann.

Maria, du får förlåta mej men du kan inte jämt va' med.

Ibland är två en för många när man bara vill va' ifred.

Det är inte nå't persoligt, det är bara så det är.

Och jag är ingen fågel som du kan hålla fast i din lilla hand.

Nej, jag blir aldrig din, du blir aldrig min:

Man kan inte äga varann.

Maria, du gråter.

Maria, varför?

Maria, att jag skall gå iland med att ensam berika dej

är väl ändå lika orimligt som att du kan va' allt för mej?

Det finns ju så många sidor, så många behov man har.

Jag älskar dej men jag vill inte stå här ensam om du försvann;

Så jag blir aldrig din, du blir aldrig min;

Man kan inte äga varann.

Denne brukte vi da vi forlovet oss, og i Rådhuset da vi giftet oss. Den sier det meste, og er en av grunnene til at det står "Elsker deg" og ikke "Din" i ringene våre :-)